Nyheter och debatt

"Den tro vi har kommer av att texten smittat av sig på oss"

Bibelöversättaren Seth Erlandsson berättar om arbetet med Svenska Folkbibeln

En av de sista kvällarna i augusti står jag vid Västerås Central och väntar på mitt intervjuoffer. Jag har just gått igenom frågorna som jag skrivit ner på tåget från Stockholm. Vad frågar man en docent i GT-exegetik som varit en av nyckelpersonerna i Svenska Folkbibelns översättningsprojekt och som dessutom har dristat uttala sig kritiskt om förutsättningarna för en annan översättning: Bibel 2000.

Svenska Folkbibeln, som både beskrivits som konkurrerande och kompletterande i förhållande till Bibel 2000, har på mindre än ett år letat sig fram till tiotusentals läsare. Det borde göra vem som helst nöjd. Men bevisligen inte Seth som under sommaren har gått in i ytterligare debatter om bibelsynen. En fråga han genom åren har debatterat om med gräddan av det teologiska etablissemanget.

Redan vid sin doktorsavhandlig för 30 år sedan rörde Erlandsson vid kontroversiella frågor. Namnet The burden of Babylon avslöjar att den handlar om Jesajabokens 13:e och 14:e kapitel. Tidigare rådde det enighet inom universitetsteologin om att dessa domsord över Babylon måste vara ett senare tillägg, och inte från Jesaja tid. Seth gjorde djupdykningar i texten för att se om det stämde. Genom att nagelfara ideologiska, lingvistiska och historiska fakta kom han fram till att det saknas stöd för att kapitlen är senare tillägg. Något som även fick andra auktoriteter inom området att byta ståndpunkt.

Seth har lovat att hämta mig vid stationen. Eftersom jag glömt att fråga vilken bil han har tittar jag på alla som rullar förbi och blir lite förvånad när han dyker upp i en ny metallic-grön Toyota-kombi. Som om jag förväntat mig att en bibelforskare som ledigt rör sig mellan hebreiska ordstammar och babyloniska dynastier skulle ha svårt att hänga med i ett modernt samhälle och därför dyka upp i en akademiskt vanvårdad skrothög. Hans övriga uppträdande motsvarar som väl är mina förväntningar: glasögon, högt hårfäste och en intellektuell utstrålning. I bilen berättar Seth om hur han första gången i början av 1980-talet kom i kontakt med tankarna om en alternativ bibelöversättning. Till hans dåvarande arbetsplats på Biblicum i Uppsala kom en grupp personer som ville samtala om att dra igång projektet.

Väl framme vid Seths villa tar kvällens intervju vid över en kopp te. Jag frågar varför han 1971 gav sig in i debatten om Bibelns trovärdighet genom boken "Det står skrivet".

Jag tyckte att invändningarna mot Bibeln om sakfel var så orättvisa. Jag hade sedan länge granskat vanliga exempel som brukade framhållas. Kritiken var inte hållbar. Det har förvånat mig att man fortfarande radar upp exempel på historiska misstag som man idag kan förklara. Boken var ett svar på biskopskommissionens rapport "Bibelsyn och bibelbruk" där det bland annat förekom en lista på fel i Bibeln. Uppdraget från biskopsmötet hade varit att ge ett svar på frågan: I vilken mening är Bibeln Guds ord? Underförstått; när det nu finns människotankar och fel i den. Vi gick igenom hela listan med "fel" och gav svar i boken. David Hedegård och G. A Danell var medförfattare.

På frågan om Seth läser de nutida motsvarigheter till "Bibelsyn och bibelbruk" svarar han:

Jag tycker inte att de kommer med så mycket nytt. Anders Robertsson (informationsansvarig på Svenska Folkbibeln) reagerar ibland upprört på bibelkritiken och säger "det här är ju förskräckligt", och visst är det förskräckligt. Men det mesta är gammal skåpmat; bibelkritik jag brottades med redan som student.

Vi börjar samtala om grunden för översättningsarbete när Seth utbrister:

Många tror att vi inom Svenska Folkbibeln styrs av fromma tankar medan Bibelkommissionen däremot saknar ideologiska glasögon. Men den tro vi har kommer av att texten har smittat av sig på oss. Man säger också att Nya testamentet har kört över det gamla. Men poängen med kristendomen är ju tron att NT:s syn på GT är sann. Ingen tvingas att bli kristen men texterna övertygar oss. Att bli kristen har ju redan från början inneburit att man blir övertygad om att de profetior om Messias som finns i GT uppfylls i Jesus.

Du har nämnt begreppet "en positivistisk förträngning av vetenskapsbegreppet". Vad menar du?

Att den historisk-kritiska metoden, eller bibelkritiken, har en inomvärldslig verklighetsuppfattning, vilket är en förutsättning som ofta glöms bort. Man utgår från att om Gud finns så agerar han som om han inte funnes. Men på Bibelns blad möter man verkligen inget slutet universum!

Seth börjar citera Rudolf Bultman, den mest tongivande NT-forskaren, som på tal om den historisk-kritiska metoden säger att historien är ett slutet orsakssammanhang där historiska händelser inte kan sprängas genom övernaturliga, utomvärldsliga makter…

Jag frågar vad skillnaden är mellan textkritik som Svenska Folkbibeln använder sig av och bibelkritik som bland andra Bibelkommissionen står för?

På engelska skiljer man på "lower" och "higher criticism". Kritik i betydelsen granskning. "Lower criticism" eller textkritik är metoden att jämföra handskrifter t ex för att kunna välja vilken man ska använda när de skiljer sig åt. "Higher criticism" tar förutom textkritik även med sig vetenskapens världsbild som förutsättning. Det vill säga Bultmans slutna universum. Det resulterar i att man ibland tvingas rekonstruera skeendet i bibelberättelsen.

Seth verkar kunna sitta i timmar och berätta om vilka uttryck bibelkritiken tar sig:

När det står i Jesaja att "de döda får liv" anses denna tanke vara för tidig för 700-talet f kr. Texten måste då ges en senare datering. Att Gud kan uppenbara en sådan tanke i vilken tid han vill stämmer förstås inte med ett inomvärldligt schema. Profetior får inte heller vara för precisa. Daniel, en vanlig människa, kan inte ha levt på 500-talet eftersom han förutsade Alexander den store på 300-talet. Därför måste han ha levt senare etc. Det finns tolkningar som helt saknar dokumentariskt stöd från arkeologin men som bygger på den positivistiska förträngningen. Ett exempel är idén att tabernaklet aldrig har existerat. Det sägs vara en projicering av templet på tidigare generationer.

Men är det så enkelt som att Bibelkommissionen använder sig av bibelkritik och Svenska Folkbibeln av textkritik, undrar jag.

Jag skulle vilja säga att Svenska Folkbibeln har använt sig av en historisk-grammatisk-biblisk metod. Det är en metod där man, förutom textkritik, även låter den bibliska världsbilden få komma till tals. Det innebär bland annat att man ger akt på det bibliska sammanhanget.

Jag frågar hur det kommer sig att de nominellt bibeltrogna samfunden väljer att backa upp Bibelkommissionens arbete.

Större kommenterande handböcker är skrivna utifrån historisk-kritisk syn. Samfundens egna bibelseminarier producerar inte sådan litteratur och blir därför beroende av de universitetsförfattade kommentarerna. Dessutom är behörighetskriterierna sådana att man behöver använda vissa böcker. Jag tror helt enkelt att man ofta faller till föga för vad som uppfattas som konsensus inom bibelforskningen.

Jag har mycket att tänka på när jag tar tåget hem mot Stockholm igen. Tidigare har jag varit lite störd över Seths polemiska framtoning. För mig har det varit en tumregel att man aldrig kritiserar en konkurrerande produkt. Men det är uppenbart att Erlandsson inte drivs av marknadsmässiga överväganden. Snarare av ett sanningspatos. Därför darrar han inte på manschetten när han uttalar sig om grunden för Bibelkommissionens översättning. Kanske det finns allt för lite polemik bland kristna som tror att Gud har talat genom Bibeln.

Roger Gustavsson